Vi vill presentera små glimtar från vår historia.
I-ranrike finns en mycket lång historia som sträker sig 13 000 år tillbaka.
Vi vill lyfta något av vår rika historia.
Kan vi historia så kan vi lättare förstå vår framtid.
Jägarstenåldern
Bondestenåldern
Bronsåldern
Järnåldern
Vikingatiden
13 000 fvt 4 000 fvt 1 800 fvt 500 fvt 800 evt 1 050 evt
Granitens födelse – en resa genom 920 miljoner år
Bohusläns karga klippor är mer än bara vackra – de är också urgamla. Den röda bohusgraniten som idag formar vår kust bildades för cirka 920 miljoner år sedan, djupt nere i jordskorpan, långt från den plats vi befinner oss på idag.
Ett glödande inre
För 920 miljoner år sedan befann sig det som idag är Bohuslän mitt i en aktiv bergskedja, ungefär där nuvarande Sydamerika eller Afrika ligger. Då kolliderade flera urkontinenter i ett enormt geologiskt drama – ett av de största i jordens historia – kallat Svekonorvegiska orogenesen. Kontinenter pressades mot varandra och berggrunden smälte delvis till magma.
Ur denna glödande massa kristalliserades långsamt graniten – en hård, tät bergart bestående av kvarts, fältspat och glimmer. Den bohuslänska graniten formades djupt nere under jordytan, i vad som en gång var en massiv bergskedja lika hög som Himalaya.
En långsam vandring
Sedan dess har kontinentplattorna rört sig ständigt. Under årmiljonerna har den uråldriga berggrunden i Bohuslän "vandrat" norrut – från sydligare breddgrader upp till sin nuvarande position vid Skandinaviens västkust. Denna långsamma rörelse beror på plattektonik, där jordens kontinenter ständigt rör sig med några centimeter per år – ungefär i samma takt som våra naglar växer.
Samtidigt har erosion slipat ner de gamla bergskedjorna. De höga bergen som en gång täckte området har vittrat bort, och i dag kan vi gå direkt på den kristalliserade granit som en gång låg flera kilometer under ytan.
Bohusgranitens arv
I dag är bohusgraniten en av Sveriges mest kända bergarter. Den har gett oss det dramatiska landskap som präglar Sotenäs och resten av Bohuslän – klippiga stränder, rundhällar och väderpolerade öar. Den har också blivit en exportvara, använd i byggnader, monument och gatstenar över hela världen.
Men viktigast av allt: den berättar en historia om jordens urtid – om kollisioner, eld, is och långsam rörelse genom tid och rum. När du står på en klippa i Hunnebostrand, Smögen eller på Bohus-Malmön står du bokstavligen på jordens urberättelse.
Tidslinje 10 000 f.v.t. - 800 e.v.t.
ca 10 000 - 1700 f.v.t. Stenåldern Jägar-samlarsamhällen (ca 10 000–4000 f.v.t.)
För omkring 12 000 år sedan, när inlandsisen dragit sig tillbaka, kom de allra första människorna till Bohuslän. De följde den isfria norska kusten, vandrade österut och bosatte sig i det nyfödda landskapet. Här mötte de ett kustparadis rikt på säl, fisk och fågel – perfekt för jägare och samlare.
DNA-forskning avslöjar att dessa tidiga bohusläningar hade ett oväntat utseende: mörk hud, blå ögon och mörkt hår. Det är en genetisk kombination som knappt finns idag. De tillhörde en tidig europeisk jägarbefolkning som levde nära naturen och havet.
Livet kretsade kring havet. Man jagade säl, fiskade med enkla redskap och samlade växter och bär. Boplatserna låg ofta högt över dagens havsnivå – ett resultat av att landet sedan dess sjunkit på grund av landhöjningen.
Bohuslän var inte ödsligt – det var en plats full av möjligheter. De första människorna såg det. Och här började historien om människan på västkusten.
Fynd av redskap och boplatservid exempelvis Huseby-Klevvisar att människor använde enkla stenverktyg och fiskeredskap.
Under samma tidsperiod var Stockholms området sjöbotten och det enda livet var insjöfisk.
4000 - 1700 f.v.t. Bondestenåldern
Jordbruket introducerades, troligen genom kontakter med södra Skandinavien och kontinenten.
Människor började odla sädesslag som korn och vete och hålla tamboskap som kor, får och grisar.
Megalitgravar(stenrösen och gånggrifter) uppfördes, vilket tyder på att sociala strukturer och religiösa föreställningar blev mer komplexa.
Kusten fortsatte att vara en viktig resurs för fiske och insamling av skaldjur.
1700 - 500 f.v.t. Bronsåldern
En blomstrande tid med handelsförbindelser över hela Skandinavien och norra Europa.
Stora hällristningar i Bohuslän (bl.a. i Tanum, som idag är ett världsarv) visar att befolkningen hade en särskild religiös och kulturell identitet.
Vanliga motiv i hällristningarna:båtar, djur, solsymboler och människor i ritualer, vilket tyder på att hav och sjöfart spelade en central roll.
Handelsutbyte med andra regioner ledde till att bronsföremål (svärd, dolkar, yxor) blev vanliga hos den lokala eliten.
Samhällen blev mer hierarkiska, med hövdingar som kontrollerade handel och jordbruk.
500 - 800 e.v.t. Järnåldern )Förromersk järnålder (ca 500 f.v.t.–0)
Järn började användas mer allmänt, vilket revolutionerade jordbruk och vapenframställning.
Mindre boplatser och gårdar fanns spridda över landskapet, men det fanns ännu ingen urban utveckling.
Kontakter med Europa ökade, och romerska bruksföremål har hittats i Bohuslän, vilket visar på handelsförbindelser.
0 - 400 e.v.t. Romersk järnålder
Handeln med Romarriket blomstrade, vilket ledde till att romerska glas, mynt och bronsföremål hittades i Bohuslän.
Befolkningen levde i större gårdssamhällen, där vissa individer började särskilja sig som lokala hövdingar.
Gravhögar och skeppssättningar från denna tid visar på stark social stratifiering.
400 - 550 e.v.t. Folkvandringstiden
Efter Romarrikets fall minskade handelskontakterna, och samhället blev mer isolerat.
Konflikter och krig mellan olika stammar och hövdingar kan ha ökat.
Fynd av vapen i gravar tyder på att krigare spelade en viktig roll i samhället.
550 - 800 e.v.t. Vendeltiden
Ett mer organiserat samhälle började ta form, där vissa områden i Bohuslän troligen styrdes av mäktiga klaner.
De första spåren av vikingakultur började framträda, särskilt genom båtgravar och rika gravfynd.
Skeppsteknologin utvecklades, vilket gjorde det möjligt för bohuslänningar att resa längre och bedriva handel och plundring.
Kontakter med Norge, Danmark och Sveariket stärktes, vilket banade väg för Bohusläns roll i den tidiga vikingatiden.
Sammanfattning
Från jägarfolk till jordbrukssamhällen: Bohuslän utvecklades från att vara befolkat av nomadiska jägar-samlare till att få bofasta jordbrukare och fiskare.
Handels- och sjöfartscentrum: Redan under bronsåldern var Bohuslän en viktig del av den nordiska handelsvägen.
Ökad social och militär organisation: Under järnåldern framträdde mäktiga hövdingar, och den tidiga vikingakulturen tog form.
Bohuslän på väg in i vikingatiden: Vid slutet av 700-talet var Bohuslän starkt påverkat av maritim expansion, och området skulle snart spela en viktig roll i vikingarnas framväxt.
Tidslinje 800 - 1658
ca 800 - 1050 Vikingatiden och Rikets Enande
Under vikingatiden var Norge uppdelat i småkungadömen som ibland samarbetade men ofta låg i konflikt med varandra. Vikingarna från Norge var kända för sina expeditioner västerut, där de koloniserade Island, Grönland och tillfälligt Vinland (Nordamerika).
Harald Hårfager (ca 850–932) enade Norge efter slaget vid Hafrsfjord omkring 872 och blev landets första kung. Senare kungar, såsom Olav Tryggvason (r. 995–1000) och Olav den helige (r. 1015–1028), spelade en central roll i kristnandet av Norge. Olav den helige dog i slaget vid Stiklestad 1030 och blev helgonförklarad, vilket stärkte kristendomens ställning i riket.
Ca 970–1030: Första kända sillperioden (vikingatid/tidig medeltid)
1050 - 1350 Norge som Självständig Stormakt
1100 - Kyrkobyggandet i Bohuslän – en maktstrategi från 1100-talet
Under 1100-talet inleddes en omfattande kyrkobyggnad i Bohuslän, då under norskt styre. Dessa stenkyrkor var inte bara uttryck för kristen tro – de var också viktiga verktyg i kungamaktens försök att konsolidera kontrollen över kusten.
Ett norskt Bohuslän under förändring
På 1100-talet var Bohuslän en del av det norska riket. Landskapet, som utgjorde en viktig gränszon mot både Danmark och Sverige, var samtidigt glest befolkat, geografiskt svårforcerat och kulturellt präglat av gamla, hedniska traditioner. För den norska kungen var det därför avgörande att stärka sin närvaro i regionen – både symboliskt och praktiskt.
Ett av de tydligaste sätten att göra det var genom kyrkobyggande.
Kyrkan som verktyg för makt
De stenkyrkor som restes i Bohuslän under 1100-talet – däribland Tossene, Askum och Skee – var ofta strategiskt placerade vid viktiga vägar, kustleder eller äldre kultplatser. Genom att bygga kyrkor på dessa platser etablerade kungamakten inte bara en kristen närvaro, utan också ett nätverk av kontrollpunkter. Prästerskapet blev del av ett maktsystem som samverkade med kronan och bidrog till att skapa lojalitet och ordning i området.
Det är viktigt att förstå att dessa kyrkor inte bara var religiösa byggnader – de var också symboler för den norska kungens legitimitet och civilisationsprojekt.
Lokalt byggda – men med kungligt syfte
Trots att de flesta kyrkor byggdes med lokal arbetskraft och lokalt stenmaterial, var initiativen ofta centralstyrda. Kung Sigurd Jorsalafar och hans efterträdare ville skapa en enhetlig kyrkostruktur i Norge, inklusive Bohuslän. Troligtvis var det också ett sätt att förbereda för införandet av tionde (en kyrkoskatt), och att skapa ordning i rättsskipning och skriftlig förvaltning.
1170/75–1225: Sillperiod under högmedeltid
Högmedeltiden
Under högmedeltiden var Norge ett stabilt kungarike och en viktig maktfaktor i Norden. Kung Magnus Lagaböter (r. 1263–1280) införde en enhetlig lagbok, Landsloven, som stärkte kungens makt. Under kung Håkon Håkonsson (r. 1217–1263) expanderade Norge sitt territorium och kontrollerade Island, Grönland, Färöarna, Orkney och Shetlandsöarna.
Pesten 1349–1350, den så kallade digerdöden, drabbade Norge hårt och dödade upp till hälften av befolkningen. Detta ledde till ekonomisk nedgång och politisk instabilitet.
1350 -1658 Unionstiden och Danskt Styre
Efter pesten försvagades Norges självständighet, och landet hamnade alltmer under dansk dominans. Genom Kalmarunionen (1397), där Danmark, Norge och Sverige förenades under en kung, blev Norge en del av ett större rike, men med en allt mer underordnad roll. När Sverige lämnade unionen 1523 förblev Norge en del av det danskstyrda riket.
Under reformationen på 1500-talet ersattes katolicismen av lutherdomen, vilket innebar att den danska kungen tog kontroll över kyrkan och ytterligare stärkte sitt inflytande över Norge. Under 1600-talet förblev Norge en dansk provins och drogs in i Danmarks krig mot Sverige.
1420–1490: Stor sillperiod under senmedeltiden
1556–1588: Sillboom under 1500-talet (danska tiden)
1658 Förlusten av Bohuslän och Andra Områden
Vid freden i Roskilde 1658 tvingades Danmark-Norge att avträda Bohuslän, Jämtland och Härjedalen till Sverige. Dessa områden hade historiskt varit en del av Norge men övergick nu till svensk kontroll, vilket försvagade Norges strategiska position och minskade landets kontaktytor mot Västerhavet.
Sammanfattning
Norge genomgick stora förändringar från vikingatiden fram till 1658. Från att ha varit ett självständigt rike och en maktfaktor i Norden blev landet alltmer beroende av Danmark, och territoriella förluster till Sverige markerade en period av nedgång. Den norska identiteten och kulturen levde dock vidare, vilket senare skulle bidra till strävandena efter självständighet på 1800-talet.
Tidslinje 1658 - 1799 Bohuslän blir Svenskt
1658 – Bohuslän blir svenskt
Freden i Roskilde är det fredsfördrag mellan Sverige och Danmark-Norge som sluts i den danska staden Roskilde den 26 februari 1658, och som avslutar, det av Danmark startade, Karl X Gustavs första danska krig. Under kriget har, bland annat, Karl X Gustav från Jylland tågat på isen över Bälten mot Köpenhamn med den Svenska armén. Resultatet av freden är att Danmark avträdde Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm samt Trondhjems Amt till Sverige. Freden bröts dock redan till sommaren samma år.
Detta markerar en stor förändring för regionen, då Bohuslän tidigare tillhört Norge och nu måste anpassa sig till svensk lag och administration.
1660–1680: Mindre sillperiod på 1600-talet (tidig svensk tid)
1675 - 1679 Skånska kriget
Slaget vid Lund mellan Danmark och Sverige, ett av de blodigaste i nordisk historia. Svenskarna segrar och lyckas, delvis som följd av detta, behålla Skåne i freden i Lund 1679.
1676 Norskt fälttåg
Den norske generalen Ulrik Fredrik Gyldenløve genomför fälttåg i Bohuslän och återtar kortvarigt delar av landskapet, men Sverige behåller kontrollen efter kriget.
1700 - 1721 Stora nordiska kriget
1711 - 1716 krigsskådeplats
Bohuslän blir en krigsskådeplats flera gånger, särskilt under 1711–1716, då norska styrkor gör räder in i landskapet.
1718 Fälttåg mot Norge
Karl XII inleder ett fälttåg mot Norge och stationerar trupper i Bohuslän, men hans död i Fredrikstens fästning leder till att invasionen avbryts.
1734 Arbetskrafts invandring Dalsland Halland
1747–1808: Den berömda Stora sillperioden på 1700-talet
1741 Fiskelägena växer
Fisket, särskilt sillfisket, börjar få en allt större betydelse. Små fiskelägen längs kusten börjar utvecklas, vilket lägger grunden för många av dagens kustsamhällen.
1747 Trangrumsstriden den första miljöstriden i Sverige kanske i hela Europa.
Trangrumsstriden var en konflikt i Bohuslän under, som uppstod när sjöfolk började klaga på att hamnarna grundades upp av de stora mängderna sill avfall som dumpades i vattnet i samband med framställningen av tranolja.
1750 - 1800 Sillperioden
Från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet upplever Bohuslän en stor sillboom, särskilt mellan 1750 och 1808.
Fiskelägen som Grebbestad, Fjällbacka, Smögen och Hunnebostrand blomstrar när sillfångsterna blir enorma.
Saltning, trankokerier och export av sill blir en viktig näring.
1766 tryckfrihetsförordningen
En av världens äldsta och mest vidsträckta tryckfrihetsförordningar genomförs i Sverige.
1788 Kriget mot Ryssland
Under Gustav III:s ryska krig 1788–1790 drabbas även Bohuslän, då norska styrkor gör räder över gränsen, men inga större slag utkämpas i regionen.
1790 Sjöfarten och handeln växer
Fartyg från Bohuslän börjar exportera fiskprodukter, virke och sten till andra delar av Sverige och Europa.
Skeppsbyggnad och stenindustri börjar ta fart, vilket senare kommer att bli viktiga näringar i regionen.
1799 Sillperiodens höjdpunkt
Sillen finns i enorma mängder utanför Bohusläns kust, och det byggs fler trankokerier och salterier än någonsin.
Detta skapar ekonomiskt uppsving, men också en stor befolkningstillväxt i kustsamhällena.
Bohusläns historia under denna period präglades av krig, gränsförändringar, fiskets expansion och framväxten av sjöfart och stenindustri. Sillperioden la grunden för många av dagens kustsamhällen i norra Bohuslän.
Tidslinje 1800-talet
Carlstens fästning
Axel Emanuel Holmberg
Doktor O. E Åhlström
1809 - 1809 Slutet på sillperioden och svåra tider
Sillboomen som präglat slutet av 1700-talet börjar avta runt 1808, vilket leder till ekonomisk nedgång och svåra tider för kustsamhällena.
Många av de trankokerier och salterier som byggts längs kusten måste läggas ner.
1809 Sverige förlorar Finland till Ryssland
År 1809 markerar en av de största förändringarna i Sveriges historia. Efter flera år av krig mot Ryssland tvingades Sverige avträda hela Finland genom freden i Fredrikshamn. Finland hade då varit en del av det svenska riket i över 600 år.
Förlusten innebar inte bara att Sverige blev ett mindre rike, utan också att landet gick in i en ny politisk epok. Samma år infördes en ny regeringsform – grundstenen till dagens svenska demokrati – och kungen Gustav IV Adolf avsattes.
För många svenskar var det en nationell katastrof. För finländarna innebar det början på ett nytt skede under ryskt styre – som ett autonomt storfurstendöme under den ryske tsaren.
Bohuslän påverkas främst genom handelsförändringar.
1808 - 1814 Krig mellan Sverige och Norge
1814 Unionen mellan Norge och Danmark bryts
Norge bryter sig ur unionen med Danmark och tvingas istället in i union med Sverige genom Konventionen i Moss.
Bohuslän får en strategisk roll i gränsförsvar, men själva striderna sker mest i Dalsland och längre norrut.
1830–1850 Stenindustrin börjar utvecklas
1830 Första stenbrytningen
Det var kronan - Staten som behövde få fram stenmaterial till förstärkningsarbetet vid Carlstens fästning i Marstrand som hade fått 40 nya kanoner och artilleriskyddet skulle förstärktes med sten från Malmön.
Enligt sägen så utfördes arbetet av straffångar, då Carlstens fästning också var en straffanstalt vid denna tid.
Prästen, fornforskaren och författaren Axel Emanuel Holmberghar omnämnt denna stenavverkning i sitt 1842 utgivna verk Bohusläns Historia med följande rader
”I öns södra ände finns det icke längesedan upptäckta och bearbetade granitbrott, derifrån kronan, genom enskildt accord med öns ägare, hämtar sin byggnadssten till Carlstens befästande. Den utmärkt vackra stenen, som ligger i så tunna lager, att den icke behöfwer sprängas, utan kan kilas ur berget, lärer man nu tänka anwända till exportvara på Danmark och Hamburg”.[
1832 Göta kanal öppnas.
Kanalbygget är en teknisk triumf och ett typiskt exempel på dåtidens stora infrastrukturella projekt i Europa.
1834 Koleraepidemi
Bohusläns granithällar börjar brytas och användas för byggnationer.
Hunnebostrand, Lysekil och andra orter startar de första stenbrotten, vilket blir en växande industri.
Sten huggs för bland annat kajer, broar och byggnader i Göteborg, Stockholm och utlandet.
1842 Granit AB - senare Kullgrens
År 1842inledde den driftige affärsmannen C. A. Kullgrenett stenbrytningsprojekt på Bohus-Malmön, en ö känd för sin hårda, röda granit. Hans mål: att leverera granitblock till det stora infrastrukturprojektet Trollhätte kanal, som då var under utbyggnad och modernisering.
Detta blev inte bara en viktig affär för Kullgren – det var också startskottet för den bohuslänska stenhuggeriepoken som skulle prägla kusten i mer än ett sekel framåt.
1850–1900 – Ny sillperiod ger ekonomiskt uppsving
Från cirka 1850 och framåt återvänder sillen i stora mängder, vilket leder till en ny blomstringstid för Bohusläns kustsamhällen.
Fisket moderniseras – större båtar och bättre konserveringsmetoder (t.ex. is och hermetisk förpackning) gör att sillfisket blir mer hållbart.
Nya fiskelägen och små hamnar utvecklas längs kusten.
1850-talet – Befolkningen ökar och emigrationen börjar
Tack vare fisket och stenindustrin ökar befolkningen i norra Bohuslän kraftigt.
Men många fattiga bönder och fiskare ser ingen framtid och börjar emigrera till USA – särskilt från Tanum, Sotenäs och Strömstad.
1852 Provinsialläkarens rapport
1868 Ålesundsolyckan
Ålesundsolyckan 1868 – när Sotenäs sörjde med Ålesund
Den 20 januari 1868 inträffade en av de värsta sjökatastroferna i Nordens historia. En plötslig och våldsam storm överraskade hundratals fiskare utanför Ålesund på norska västkusten. Över 200 män miste livet i ovädret – och bland dem fanns också flera fiskare från svenska västkusten, särskilt från Sotenäs.
Under 1800-talet var det vanligt att fiskare från Bohuslän – från Hunnebostrand, Smögen, Kungshamn och andra samhällen i Sotenäs – seglade över till Norge under vintern för att delta i det lukrativa torskfisket. Det var ett sätt att säkra inkomster under en annars knapp årstid, men riskerna var stora. Båtarna var öppna, vädret oberäkneligt och skyddet minimalt.
När stormen slog till den ödesdigra januaridagen låg många av båtarna långt ute till havs. De hann inte ta sig in till land. Flera bohuslänska familjer förlorade makar, bröder och söner – och för samhällena i Sotenäs innebar det både mänsklig tragedi och ekonomisk katastrof.
Bo Antonsson, lokalhistoriker från Kungshamn, har ägnat mycket tid åt att dokumentera de svenska männens öde i det som annars mest skrivits in i den norska historien. I en intervju med tidningen Bohusläningen säger han:
"Den här historien har följt mig länge. Det är en berättelse om hur en hel bygd drabbades när 52 fiskare omkom i en våldsam storm."
Han fortsätter:
"Det var en stor katastrof för små fiskelägen. Många familjer förlorade sina män och söner, vilket fick förödande konsekvenser för hela samhället."
Genom Bo Antonssons arbete – baserat på kyrkböcker, sjömansrullor och muntliga berättelser – har männens namn och öden fått nytt liv. Hans forskning visar hur nära sammanflätade liv och öden var över Skagerrak, och hur en norsk tragedi också blev en djup svensk sorg.
Ålesundsolyckan 1868 är inte bara en norsk historia – det är en del av Bohusläns maritima arv, och ett gripande exempel på havets makt över människans liv.
1870 Schartauanismen
Schartauanismen blev under årtionerna som följde den härskande kyrkliga idéinrikningen
1870 Järnvägen och nya kommunikationer
1870 Polerverket, Malmön
1870 anlades Europas modernaste sliperiverk på Draget med hjälp av folk från det nedbrunna Älvdalens Porfyrverk men innan dess slipades allt för hand.
1871 Munkedals Bruk grundas
Ett pappersbruk startas, vilket blir en central del av Munkedals industriella utveckling.
1877–1906: Sista stora sillperioden inomskärs på 1800-talet
1879 Bohusbanan
Bohusbanan börjar byggas, vilket förbättrar transportmöjligheter till Göteborg och Oslo.
Ångbåtstrafiken längs kusten växer, vilket gör det lättare att transportera fisk och sten.
1890-talet – Turismen tar fart
En ångbåtslinje etableras vilket gjorde att badorter som Lysekil, Smögen och Strömstad börjar locka besökare från städerna, särskilt från Göteborg och Stockholm. Kallbadhus och hotell byggs, och Bohuslän blir populärt som rekreationsområde.
Konstnärer och författare börjar upptäcka Bohusläns unika natur och kultur.
1894 Kullgrens köper Bohus-Malmön
Köper hela ön för 85 000 kr
1895 Hunnebostrands Baptistförsamling statar
1897 Svenska Stenhuggareförbundet bildades
1897 Första strejken
Anledningen var att arbetarna på Stenhuggeriet på Malmön fått order om att hugga en sämre stensort så bra att den skulle kunna säljas som bättre sten – men däremot med en lägre ersättning till dem själva.
Sammanfattning
1800-talet i norra Bohuslän präglades av stora ekonomiska skiftningar. Först kom nedgången efter den första sillperioden, men sedan gav stenindustrin och den nya sillboomen regionen ett uppsving. Befolkningen växte, men många emigrerade också till Amerika. Järnvägen och ångbåtstrafiken förbättrade transporterna, och turismen började ta fart i slutet av seklet.
1900–1909
Stenindustrins storhetstid
Vid sekelskiftet blomstrade stenindustrin i Sotenäs. Den fina bohusgraniten bröts på många platser (t.ex. Bohus-Malmön, Hunnebostrand) och exporterades för byggnader och gatsten (). Stenbrytningen gav upphov till samlingslokaler och en aktiv arbetarrörelse (bl.a. Folkets hus) i samhället ().
Sillhantering och tidig konservindustri: Herringfisket och sillhandeln fortsatte att ge sysselsättning. Kring förra sekelskiftet utvecklades sillnäringen med konservfabriker i kustsamhällena (), framför allt på Smögen som fick ett förmöget handelsstånd genom sillhandeln.
Turismens början
Redan vid 1900-talets början hade badortsturismen nått Sotenäs. Smögens Havsbad anlades som kurort, och fiskarfamiljer hyrde ut bostäder till sommargäster (). Detta lade grunden för Sotenäs som populärt resmål.
1904 – Jordbävning
Den 23 oktober 1904 drabbades Bohuslän av det kraftigaste jordskalvet i Sveriges moderna historia (Oslofjordskalvet, magnitud ca 5,4–6,0). Skalvet hade epicentrum vid Koster och kändes tydligt i Sotenäs.
1905 Spaltmaskinen
Spaltmaskinen introducerades som på ett maskinellt sätt kunde klyva granitsten till att bli gatsten - knott. Ett antal knottfabriker etablerades snabbt runt om i Bohuslän
1905 – Unionen med Norge upplöses
Sverige-Norge-unionen upplöstes fredligt 1905. Som tidigare norsk mark (Bohuslän blev svenskt 1658) upplevde området denna händelse som en politisk milstolpe, även om Sotenäs inte direkt påverkades praktiskt.
1908 Skotten i Vinbräcka
Förloppet utspelade sig under några dramatiska dygn i början av juli 1908 och involverade strejkande stenarbetare, poliser, brittiska strejkbrytare och till och med svenska flottan.
1909 – Bohus-Malmön egen kommun
För att bättre administrera de växande ö-samhällena bröts Malmöns landskommun ut ur Askum år 1909. Detta var en av flera lokala kommundelningar kopplade till befolkningstillväxten i stenbrotts- och fiskelägena.
1909 Krossad av ett stenblock - vägrade att gravsätta
Konflikten mellan kyrkan och stenarbetarna blev åter tydlig när kyrkoherden vägrade att gravsätta, när fackförenings fanorna var närvarande.
1910-talet
1911 – Ny kyrka i Hunnebostrand
Hunnebostrand, som vuxit med stenindustrin, invigde sin träkyrka 1911. Flera kustsamhällen uppförde egna kyrkor kring denna tid som statusmarkörer när samhället expanderade.
1913 Lysekilsbannan öppnas
1914-07-28 Första världskriget btyter ut 1914–18
Under första världskriget förblev Sverige neutralt, men Sotenäs påverkades av handelsblockader och varubrist. Ransonering infördes på mat och bränsle; den sista ransoneringen (bröd) upphävdes först 1920 efter kriget.
1916 Skagernslakten -
Mellan den 31 maj och 1 juni 1916 utkämpades Skagerrakslaget, även kallat Skagerakslakten, ca 9000 sjömän omkom.
1916 – SE-banken öppnar kontor i Hunnebostrand
För att stödja lokalt näringsliv etablerades år 1916 det första bankkontoret (SE-banken) i Hunnebostrand. Detta speglade en ökad ekonomisk aktivitet under krigsåren, då fisket fortfarande var viktigt men också utsatt för risker (t.ex. Skagerrakslaget 1916 hördes av kustbefolkningen).
1917 Bovallstrand kyrka invigd (Träkyrka)
1918 – Samhällsplanering
I krigets slutskede började moderna stadsplaner införas i kustsamhällena. Tomter styckades av och bebyggelsen ordnades enligt byggnadsstadgor (). Detta innebar också förbättrad hälsovård och brandförsvar lokalt genom municipalsamhällen (en kommunform för tätorter). Sotenäs hade som mest tio municipalsamhällen, inrättade 1900–1905, vilka tog ansvar för vatten, avlopp, gatubyggnad m.m.
1918 Spanska sjukan
Spanska sjukan härjar Sverige. Katastrofen, som drabbar hela jordklotet, räknas som 1900-talets största epidemi. Den skördar fler offer än första världskriget.
1919 48-timmars arbetsvecka införs (8 timmar/dag)
1920-talet
Demokratiska reformer
1921 Kvinnor får allmän rösträtt
1921 hölls det första valet med allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i Sverige. Även i Sotenäs deltog kvinnor nu fullt ut i kommunalvalen . Detta decennium präglades också av folkbildning och föreningsliv –
1921 Invigningen av landsvägen Hunnebo Dingle
Samtidigt förbättrades infrastrukturen: 1921 invigdes landsvägen till Hunnebostrand, vilket underlättade vägförbindelser (tidigare var många orter mest nåbara sjövägen)
1922 Val om rusdrycker
En folkomröstning (Sveriges första) om rusdrycksförbud genomförs. Med knapp majoritet säger svenska folket nej till förbud.
1927 bildades Hembygdsföreningen Sotenäsgillet
för att värna det lokala kulturarvet.
Nya kommuner och service
: Smögen hade vuxit till ett stort fiskeläge och bröts 1924 ut som egen landskommun, skild från Kungshamn. Samma år (1924) öppnades Sotenäs första läkarmottagning i Hunnebostrand, följt av det första apoteket 1926. Dessa förbättrade den lokala hälso- och sjukvården.
Ekonomi och arbetsliv
Efter kriget stabiliserades ekonomin något. Stenindustrin fortsatte expandera under 1920-talet, om än i långsammare takt. Samtidigt moderniserades fisket – bättre båtar och nya konserveringsmetoder infördes. 1920 registrerades t.ex. företagsnamnet AB Bröderne Ameln (senare Abba), som kom att driva stora konservfabriker för sill och fisk på Smögen/Kungshamn.
1930-talet
Ekonomisk kris och nedgång
Depressionen på 1930-talet slog hårt mot Sotenäs. Efter 1930 vände högkonjunkturen – efterfrågan på sten föll och flera stenbrott lades ned. Stenindustrin gick tillbaka under 30-talskriserna och denna nedgång fortsatte kommande årtionden. Arbetslösheten steg och många sökte sig till andra yrken eller utvandrade. Även antal sysselsatta inom fiske och jordbruk minskade vid denna tid.
1931 Skotten i Ådalen
Världsdepressionen når Sverige. I Ådalen, där det råder konflikt på arbetsmarknaden, utbryter våldsamma kravaller. Fem personer skjuts ihjäl av militär, den blodigaste incidenten i svensk arbetarhistoria.
Sotekanalen byggs 1931–1935
För att förbättra sjöfarten (och som nödhjälpsarbete under krisen) anlades Sotekanalen tvärs över Sotenäset. Bygget startade 1930 och k. Kanalen – en sprängd och grävd farled – skilde halvön Ramsvikslandet från fastlandet och underlättade säker passage för fartyg inomskärs.
1933 Dopfunt till Tanums kyrka
Kyrkoherde Rickard Helde i Tanums församling har beställt en ny dopfunt 1933 till Tanums kyrka. Han har låtit en känd arkitekt i Stockholm rita den. Ett stenhuggeri i Sannäs tillverkade den efter ritningen. Då den kanske ett ton tunga funten skulle bäras in i kyrkan, så vägrade männen att göra det. På dopfunten fanns nämligen sex stycken hakkors uthuggna. Detta väckte stora rabalder. Kyrkorådet diskuterade frågan under ett par års tid. Vad skulle man göra. Kyrkoherden och skolläraren i kyrkorådet stod på sig. Båda var kända nazister. Förslag fanns att man skulle hugga bort hakkorsen. Till slut beslutades att dopfunten skulle ställas undan i avvaktan på hur det utvecklade sig i Tyskland. Detta var i slutet på 1930-talet. Historien glömdes bort. Det talades om att den förstördes eller kastades i havet. 60 år senare upptäcktes den av en slump, långt inne i ett hörn i ett uteförråd men endast för att glömmas igen. Kyrkan ville inte rota i den här gamla historien och dopfunten var för tung att flytta.
Händelsen spegla stämningarna och motsättningarna under denna tid. Den nazistiska ideologin med sin tro på auktoritet och lydnad passade den bohuslänska schartauanismen som hand i handske.
1935 juni Lill-anders båttur blev den första båten igenom Sotekanalen, en månad innan invigningen.
1935-07-15 Sotekanalen invigdes
Sociala förbättringar
Trots svåra tider infördes vissa välfärdsreformer. 1930-talet såg bl.a. en arbetstidsförkortning (48-timmarsvecka, 8-timmarsdag från 1919 hade börjat tillämpas) och ökad aktivitet inom fackföreningar i Sotenäs sten- och fiskesektorer. Folkets Park och Folkets Hus användes för möten, nöjen och politisk verksamhet.
Kultur
1933 övertog företaget Abba Bröderne Ameln konservfabriken “Munkens” på Rösholmen (mellan Kungshamn och Smögen) , vilket lade grunden till Kungshamn som centrum för fiskkonservindustrin. Nöjeslivet utvecklades också – biografer och lokalrevyer blev populära nöjen i slutet av 30-talet.
1940-talet
Andra världskriget 1939–45 (Beredskapstiden): Under andra världskriget var Sotenäs i frontlinjen av Sveriges neutralitetspolitik. Efter Tysklands ockupation av Norge i april 1940 fylldes Bohuslän av svenska trupper och kustbefästningar () (). På Sotenäset byggdes 8 skansar/befästningar (vid Hovenäset, Kungshamn, Hunnebostrand, Ulebergshamn, Bovallstrand m.fl.) för att försvara kusten mot invasion (). Civilsamhället präglades av ransonering av livsmedel och bränsle, samt mörkläggning på nätterna (). Sjöfarten längs kusten upphörde nästan helt p.g.a. tysk Skagerrakspärr, och krigets närvaro kändes i vardagen.
Krigets konsekvenser lokalt: Trots neutraliteten drabbades Sotenäs av krigets faror. Drivande minor slet sig i Skagerrak och sänkte flera fartyg. Sotenäs förlorade fyra fiskebåtar till minexplosioner och andra krigsincidenter, varvid sju fiskare/sjömän omkom (). 22 oktober 1943 sköts det svenska kurirflygplanet “Gripen” (DC-3) ned av tyskt flyg över Hållö. Planet störtade brinnande på ön; av 13 ombord överlevde endast 2 (). Denna tragedi högtidlighölls lokalt på 70-årsdagen 2013. Samma år (1943) deltog orten även i hemliga hjälpinsatser – via Hunnebostrands hamn smugglades kullager ut med båt till de allierade () () när andra hamnar var för riskfyllda.
Efterkrigstid och förändringar: När kriget slutade 1945 behövde samhället ställa om. Beredskapsforten bemannades delvis fram till 1940-talets slut. En omfattande demobilisering skedde och många värnpliktiga återvände hem. Samtidigt tog turismen fart igen direkt efter kriget – redan sommaren 1945 lockade västkustens badliv många besökare tillbaka.
1950-talet
Kommunreform 1952
Den stora kommunreformen 1952 påverkade Sotenäs. Södra Sotenäs landskommun bildades genom sammanslagning av Askum, Malmön och Kungshamn. Smögens och Tossene landskommuner förblev först egna, men reformen innebar centralisering av många uppgifter. De gamla municipalsamhällena avskaffades successivt (Hovenäset och Smögen 1953, de flesta andra 1959) när den nya storkommunen tog över ansvar.
1952 RESO på Hovenäset brinner ner.
Den 15 juli 1952 drabbades Hovenäset av en förödande brand då Restaurang Hovenäsbaden, även känd som RESO-anläggningen, totalförstördes. Branden startade tidigt på morgonen och tros ha orsakats av överhettning i en koleldad spis.
Vid tidpunkten för branden serverade restaurangen mat till över 500 gäster. Lyckligtvis rapporterades inga personskador, men förlusten av anläggningen var ett hårt slag för det lokala samhället och besökarna
Efter branden diskuterades planer på att bygga upp restaurangen igen, och ritningar togs fram. Dock realiserades aldrig dessa planer, delvis på grund av finansieringssvårigheter kopplade till önskan om att utöka och bygga i betong istället för trä.
Minnet av Hovenäsbaden lever kvar i Hovenäset, och bilder från branden samt berättelser om anläggningens betydelse finns bevarade i Hovenäsets bildarkiv.
Infrastruktur och transport
1953 Bilfärjeförbindelse
öppnades en bilfärja till Bohus-Malmön, vilket underlättade pendlings- och transportmöjligheter för öns invånare (tidigare nådd via båt). Vägnätet i kommunen förbättrades överlag under 50-talet, och allt fler skaffade bil.
Elektrifiering och telefoni var nu utbyggt i de flesta hushåll.
Näringsliv
Efterkrigstiden innebar högkonjunktur i Sverige. I Sotenäs fick fiskindustrin ett stort uppsving. Konservfabriken Abba lanserade 1954 sitt numera klassiska Kalles Kaviar, och skarpsill, makrill samt räkor förädlades i stora volymer. Stenindustrin var däremot skuggan av sitt forna jag – endast ett fåtal stenbrott var i drift, och många tidigare stenarbetare hade bytt yrke.
Samhälle och kultur
Välfärdssamhället expanderade. Nya skolor byggdes i Sotenäs under 1950-talet (fler grundskolor och en realskola för högre studier). Bibliotek och folkets hus arrangerade föreläsningar, bio och danstillställningar, vilket berikade kulturlivet. År 1952 infördes dessutom full religionsfrihet i Sverige, vilket symboliskt bröt statskyrkans grepp – i Sotenäs innebar det bl.a. att frikyrkor och missionshus fick större utrymme (dock var detta en rikshändelse.
1960-talet
Befolkningsutveckling och urbanisering: 1960-talet innebar att många yngre flyttade från skärgården till städer för arbete. Sotenäs folkmängd planade ut eller minskade något. Fiskelägena moderniserades – trålning och fiskebåtar krävde färre manskap, och antalet yrkesfiskare minskade . Samtidigt började sommarhusområden växa när svenskar fick fler bilar och fritid; detta motverkade avfolkningen säsongsvis.
Näringsliv: Abba-fabriken i Kungshamn expanderade och slog sig samman med Göteborgsföretaget Fyrtornet 1962, vilket skapade en av landets största sjömatsproducenter. Stenindustrin fortsatte i liten skala; några stenbrott höll igång tack vare specialbeställningar, men 1960-talet var den epokens sista andhämtning. Turismen blev allt viktigare – Smögen utvecklade sitt rykte som sommarmetropol för båtfolk och badgäster.
1968–1970 – Smögenbron: I slutet av 60-talet påbörjades bygget av Smögenbron för att ersätta färjan till Smögen. Bron stod klar på juldagen 1970. Därmed fick ön Smögen fast vägförbindelse året runt, vilket innebar en stor förändring för boende och besökare. Under byggtiden inträffade också en svår storm (22 sept 1969) som drog in över Bohuskusten med orkanstyrka – den värsta på 30 år i Sverige – vilket orsakade skador även i Sotenäs och försenade vissa byggarbeten.
Kultur och samhälle: 1960-talet präglades av folkhemmet och optimism. TV och modernitet nådde hemmen; elektricitet, vatten och avlopp var vid decenniets slut utbyggt i de flesta hushåll även ute i skärgården. Lokala idrottsföreningar och folkparksdans blomstrade. Samtidigt började man uppmärksamma att de gamla stenbrotten och fiskemiljöerna var kulturarv värda att bevara.
1970-talet
Kommunbildning 1974
Efter mellansteget med “Södra Sotenäs” och separata Smögen/Tossene kommuner, genomfördes 1974 nästa kommunreform. Sotenäs kommun i sin nuvarande form bildades genom sammanslagning av Södra Sotenäs, Smögen och Tossene. Kungshamn utsågs till centralort. Den nya kommunen antog 1977 ett kommunvapen med en plattfisk, baserat på ett historiskt häradssigill
Infrastruktur och samhälle: Smögenbron invigdes officiellt 1970 och skapade tillsammans med nya vägar på Sotenäset bättre kommunikationer. Detta underlättade både pendling och turism, som nu ökade kraftigt. Fler sommarstugor byggdes och campingplatser anlades. Kommunen satsade också på skolor och äldreomsorg – bl.a. invigdes nya Sotenässkolan under 70-talet.
Stenindustrins slut
Stenhanteringen i Sotenäs upphörde i praktiken under 1970-talet. Vintern 1976 lades Lahälla, det sista större stenbrottet i Hunnebostrand, ned – därmed avslutades en 113-årig stenhuggarera i bygden. Många stenarbetare donerade sina verktyg till hembygdsgillet i hopp om att bevara minnet av yrkeskunnandet.
Näringsliv och ekonomi
Den traditionella fiskenäringen omstrukturerades. Småskaliga fiskare blev färre, men industriellt fiske och fiskförädling gav fortsatt arbete. Abba-fabriken i Kungshamn växte ur sin ö på Rösholmen och flyttade all produktion till fastlandet (Hagaberg) under tidigt 70-tal. Företaget kom under decenniet att byta ägare (Pripps 1969, Beijerinvest 1975). Även turistnäringen blev en stabil inkomstkälla: Smögenbryggan med sina sjöbodar och restauranger blev ett känt turiststråk.
Kultur
Intresset för lokalhistoria ökade. Hembygdsföreningar dokumenterade stenindustrins och fiskets historia, och man påbörjade planer för ett stenhuggarmuseum. 1979 startades även “Stenhuggarspelen”, ett folklustspel om stenarbetarnas liv, som spelades några somrar i Hunnebostrand.
1977 Sotenäs kommun köper Malmön, för 2 miljoner
1979 Stenhuggarteatern
1980-talet
Industriförändringar
Under 1980-talet konsoliderades det lokala näringslivet. Stenindustrin hade upphört, och fiskindustrin blev en del av större koncerner – 1981 köptes Abba av Volvo och 1990 såldes det vidare till Procordia. Detta speglade globaliseringen: 1995 hamnade Kungshamns stolta sillfabrik under norska Orkla, men produktionen och jobben fanns kvar på orten. Samtidigt etablerade sig nya småföretag inom båtbyggnad, marin service och turism.
1986-02-28 Mordet på Olof Palme
Statsminister Olof Palme mördas den 28 februari. Mordet i sig skakar hela svenska folket, men därtill kommer att mordgåtan – sannolikt på grund av dåligt polisarbete – inte klaras upp. Oklarheten om gärningsmannens identitet och motiv leder till en mängd spekulationer och konspirationsteorier.
1989-06-14 Nordens Ark
Parken invigdes den 14 juni 1989 av kung Carl Gustaf och blev snabbt en attraktion. En stor natur- och kulturhändelse var grundandet av Nordens Ark – en anläggning för att bevara utrotningshotade djur – vid Åby säteri i Sotenäs. . Nordens Ark kombinerade naturvård, forskning och besöksverksamhet, och har sedan dess blivit ett av Bohusläns mest välbesökta utflyktsmål.
Turism och samhälle
Turismen nådde nya höjder under 80-talet med fler besökare varje sommar. Smögen och Bohus-Malmön blev populära bland både svenska och utländska turister. Detta ledde till satsningar på gästhamnar, hotell och evenemang (t.ex. segeltävlingar och musikfestivaler). Sotenäs kommun profilerade sig nu som en marin turistkommun, samtidigt som man arbetade aktivt med miljövård (skärgårdsnaturens bevarande).
Kultur och infrastruktur
1983 öppnade Sotenäs kulturhus och bibliotek i Kungshamn, vilket samlade bibliotek, konsthall och lokalmuseum under ett tak. Även sporthallar och fritidsanläggningar byggdes ut i kommunen. 1980-talets senare del innebar också utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp till fler öar och fritidshusområden, vilket förbättrade både boendemiljö och havsmiljö.
1990-talet
Kommunstabilitet
Sotenäs kommun gick in i 1990-talet med en stabil befolkning runt 9 000 invånare. Kommunpolitiken dominerades länge av borgerliga partier, men väljaropinionen svängde något under 90-talet.
Samhällsekonomiskt klarade man 90-talskrisen relativt väl tack vare diversifierat näringsliv (industri, fiske, turism).
1990 Sotenäs Personhistoriska förening bildades
1990-04-07 Branden på MS Scandinavian Star
Den 7 april 1990 inträffade en av de värsta sjökatastroferna i Skandinaviens historia. Passagerarfärjan MS Scandinavian Star var på väg från Oslo till Frederikshavn när en brand utbröt ombord under natten. Av de 482 personerna ombord miste 159 livet i branden. Branden spred sig snabbt genom fartyget, vilket försvårade evakueringen. Efter katastrofen infördes striktare internationella säkerhetsföreskrifter för passagerarfartyg för att förbättra brandsäkerheten till sjöss.
Orsaken till branden har varit föremål för flera utredningar, och det har framförts teorier om att branden var anlagd. Trots detta har ingen slutgiltig förklaring fastställts.
Kulturellt arv och museer
1993-06-06 Invigning av Stenhuggerimuseet
En milstolpe inträffade 1993 då Stenhuggerimuseet i Hunnebostrand invigdes. Museet, som drivs av Sotenäsgillet i samarbete med Bohusläns museum, öppnade på Svenska flaggans dag 6 juni 1993. Invigningen samlade gamla stenarbetare och ortsbor i en högtidlig parad, och landshövdingen klöv symboliskt en granitblock . Museet bevarar minnet av granitindustrin med utställningar av verktyg, maskiner och fotografier.
1993 Klevekilens Naturreservat skapas
Näringsliv och miljö
Under 1990-talet genomgick den marina näringen omställningar för hållbarhet. Torskfisket i Bohuslän stoppades ett tag p.g.a. överfiske, och man satsade mer på skaldjur och kvalitetsförädling (t.ex. rökerier och specialiteter). Miljömedvetenhet ökade: skärgårdsprojekt startades för att skydda känslig natur och 1996 köpte Stiftelsen Nordens Ark upp Åby gård med omgivande mark för att utvidga djurparken och bevara det historiska kulturlandskapet.
Samhälle och trygghet
Sotenäs förblev ett lugnt samhälle, men en omskriven händelse var Folkets Park-tragedin 1990 då en person blev mördad under en danskväll i Hunnebostrand. Detta chockade det lilla samhället och ledde till förbättrade säkerhetsåtgärder vid evenemang. Mot slutet av decenniet satsade kommunen även på räddningstjänst och kustsäkerhet; sjöräddningsstationen på Smögen förstärktes för att öka tryggheten i den intensiva båttrafiken.
1995 Går med i EU
Sverige inträder i EU efter att en knapp majoritet sagt ja härtill i samband med en folkomröstning 1994.
Sammanfattning
Under 1900-talet genomgick Sotenäs kommun stora omvälvningar. Politiskt innebar seklet en rörelse från splittrade småkommuner till en enad Sotenäs kommun 1974, parallellt med demokratisering och nya samhällsreformer. Ekonomiskt skiftade motorn från bohusgraniten och sillfisket vid seklets början till modern fiskindustri, turism och naturvård vid seklets slut. Kulturlivet berikades av föreningar, museer och nya traditioner, samtidigt som det maritima arvet togs tillvara. Naturen har både prövat Sotenäs (genom stormar och prövningar under krigen) och skänkt nya möjligheter (genom nationalparker, Nordens Ark och ökad miljöturism). Genom alla dessa förändringar har Sotenäs behållit sin särprägel som skärgårdskommun – präglad av havet, graniten och människornas anpassningsförmåga under 1900-talet.
Källor: Lokalhistoriska arkiv och dokument (Sotenäs Personhistoriska Förening, Hunnebostrands arkiv () ()), Bohusläns museum () (), Nordens Ark arkiv, m.fl. samt kompletterande uppgifter från Wikipedia.
Tidslinje 1900-talet
Tidslinje 2000-talet
2005-01-08 Orkanen Gudrun
Orkanen Gudrun var en kraftig storm som drog in över södra Sverige den 8–9 januari 2005. Det var en av de mest förödande stormarna i Sveriges moderna historia. Vindstyrkorna nådde orkanstyrka, och konsekvenserna blev mycket omfattande:
Gudrun blev ett uppvaknande för Sverige när det gäller sårbarhet för extremväder
2006-12-20 Vägraset vid Småröd, E6 Munkedal
Den 20 december 2006 inträffade ett omfattande vägras vid Småröd, strax söder om Munkedal i Bohuslän, under byggandet av nya E6. Raset orsakades av instabil lera (kvicklera) som gav vika, vilket ledde till att stora delar av motorvägsbygget kollapsade. Raset var omkring 200 meter brett och 300 meter långt.
Inga människor skadades, men flera maskiner drogs med i raset. Händelsen ledde till stora förseningar i vägbygget och omfattande geotekniska utredningar. Det visade sig att man underskattat lerans känslighet, vilket senare fick stor betydelse för hur liknande projekt hanteras i Sverige.
Raset vid Småröd blev en väckarklocka för byggbranschen och myndigheter vad gäller säkerhet vid byggnation i områden med kvicklera.
2007 PEAB:s projekt
med exklusiva lägenheter på Udden, Hunnebostrand
2009 Sotenäs Vårdcentral öppnar
2009 Svininflensan
2014 Politiskt förslag att stänga Bankebergs Äldreboende
2016 Sotenäs Symbioscentrum etableras
Ett centrum för industriell och social symbios i Kungshamn utvecklas, där samverkan mellan företag och offentlig sektor skapar cirkulära lösningar, särskilt inom sjömat och marin återvinning.
Har lett till nya arbetstillfällen, forskningsprojekt och nationellt intresse.
2017 SEB Stänger sitt kontor efter 101 års verksamhet i Hunnebostrand
2019 Lighthouse Finance vill etablera en gigantisk fiskodling i Sotenäs
2019: Marint återvinningscenter invigs
Plats för återvinning av fiskenät, plast och annat marint avfall – en del i ett växande cirkulärt kluster.
Skapat lokala jobb och satt Sotenäs på kartan inom hållbar marin utveckling.
2020 Bygge av en ny busshållplats i Hunnebostrand som blev en katastrof
2020 Laxföretaget; Quality Salmon Sotenäs AB företagets registreras
2021 Flyttningen av Malmstolen till småland
2022 PRO lades ner i Hunnebostrand
Efter flera stormöten med flera hundra närvarande gick det inte att få ihop en styrelse.
2022 Maktkamp inom Moderaterna
Inför valet 2022 utspelade sig en intensiv maktkamp inom Moderaterna i Sotenäs, en strid som inte bara påverkade partiets interna dynamik utan även förändrade kommunens politiska karta. Striden stod mellan två profiler – den erfarne och välkände Roland Mattsson och den yngre, ambitiöse Mikael Andersson.
2023-09-23 Skredet vid E6 i Stenungsund
Stora delar av E6 förstördes i ett jordskred i Stenungsund den 23 september 2023. Flera bilar och en buss körde över raskanten. Tre personer skadades.
Vi är ett ideellt gäng som bidrar till denna sidan,
just nu startart vi med Sotenäs,
kan bli mer när vi blir fler.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
Ansvarig: Carl-Johan Starck
