Oskar Engelbretgtssons berätelse

Trots att jag bara var tre           den gången har jag ett mycket klart

minne av jordbävningen 1904, det var på. en söndag. Min två år äldre bror, en grannpojke och jag lekte. Vi la oss ner och rullade ända ner till landsvägen från Hunnebo gård ner till trane", drav namnet åh, så roligt det var, Plötsligt började marken skälva och gå i vågor, ett svagt dån hördes och sanden nere vägen skruvades i spiraler rakt upp i luften, annars var det solsken och vackert väder. Jag blev rädd och började gråtande springa mot hemmet, då ropar grannpojken son var äldst "springer du så dör du". Jag tvärstoppade men jag tror inte det var för det hotfulla ropet utan för den spöklika synen jag såg nere på landsvägen. Genom den virvlande sanden kommer en vit häst flygande genom luften som ett brett vitt streck och han skrek så hemskt att jag kände det som om blodet blivit is i mig. Jag stod fastnitade vid vägkanten som Lots hustru och kände! mig dödligt rädd. Uppe på den höga 4-hjulsvagnen klamrande fyra människor sig fast, två karlar och två kvinnor och den främsta av kvinnorna höll ett spädbarn i famnen. Deras hjärtskärande skrik blandade med hästens vilda stön och frustande bildade tillsammans en skrämmande symfoni. Kusken stod rakt upp och ner och höll tömmarna spända till bristningsgränsen för att få den dödsskrämda hästen att stanna. Äntligen efter tredje och sista skalvet lyckades han få stopp på den stackars hästen som tvärstannade på bakbenen och stod rakt upp i luften. Då släppte skräcken mig och jag tog chansen och sprang det fortaste jag kunde på mina små ben mot hemmet. När jag passerade häst-skjutsen hann jag konstatera att det var vår närmaste granne som kom från donet i Tossene kyrka med sin späda flicka. Len allt gick väl, alla var oskadda även hästen som han lånat av gästgivaren var i gott behåll. Strax efteråt ser jag mor komna springande mot mig så det stora krulliga håret stod som en sky om henne. Oscar, Oscar du lever flämtar bon, tar mig i famnen och springer de få stegen fram till köksdörren. Inne i köket såg det ut som on rövare hade härjat.

Mors kopparbunkar låg kringströdda på golvet och ett porslin låg krossat vid innan dörren annars kan jag: inte minnas att något mer var skadat.