Doktor O. E Åhlström
Foto: Bohusläns Museum
Bohuslänningens lynne bär stämpeln af hemlandets natur. Det är friskt och lefvande; men brutet och ojemnt. Han är öppen, redbar och arbetsam; men derjemte lättsinnig, högmodig, obändig och i hög grad stridslysten samt hämndfull.Till växt och kroppsbyggnad är han under medelmåttan, smärt; men stark och liflig. Egentligen så kallade "robusta" personer förefinnas väl; men höra till undantagen. Klädseln består uti en kort tröja med en "bindtröja" inunder så väl under sommar som vinter, långbyxor och kallsonger ("underbyxor"). I allmänhet kan sägas, att den nuvarande klädedrägten hos allmogen är mångfaldig så väl till ämne som snitt. Den nämnda utgör dock den vanligast förekommande hos männerna, understundom och i synnerhet i fjell - och skogsbygden förekommer äfven rocken, hvars färg hos de äldre är grå, hos yngre blå; men äfven på kustlandet synes rocken vid högtidligare tillfällen. Quinnorna kläda sig mestadels i helklädningar, mera sällan i kjortel och tröja. Lyxen i kläder har stigit till en beklagansvärd höjd; finare kläder uttränga hos manliga befolkningen det gamla hemmaväfda vadmalet och bomullstyger samt till och med sidenklädningar betäcka quinnornas former i stället för de varmare och hälsosammare ylletygerna. En liflig sjöfart och förbindelserna med städerna, särdeles Götheborg samt kringvandrande Westgöthehandlandes långa credit bidraga väl till detta öfverflöd, hvilket föranledes så väl af bristande husslöjd som af lättheten och billigheten att förskaffa sig ifrågavarande tyger. Af fabriker och andra verk finnas inom detta District ej särdeles stort antal; endast 2:ne mindre Manufacturverk, hvaraf ett i Foss S:n och det andra i Westerlanda S:n invid Götha Elf. Ett större sågverk "Torps Sågar", hvartill timret flottas från Wermland och Norra Dahlsland, finnes beläget inom Håby S:n och antecknas derföre, emedan nästan hela året om Nerffebrar der äro gängse bland den mängd af arbetare, som i och för sågverket hafva sitt uppehälle. Orsken härtill får väl sökas i ett allmännare bränvinssupande, dålig föda, förkylningar trångboende m.m, emedan arbetspersonalen enligt uppgift är bättre aflönad än annorstädes och mången bra arbetare förtjena sina 2 R:dr per dag. Att spara ingår nemligen ej i Bohuslänningens åsigter, utan tyckes han heldre vilja lefva öfver tillgångarna, hvarvid "bjudningar" ej äro sällsynta. Af andra inrättningar, som i någon mån utöfva bestämdt inflytande på hälsotillståndet, finnes mig veterligt ej spår; de stora fabrikerna finnas endast i länets sydligaste del omkring och uti Götheborg. Efter dessa allmänna anmärkningar torde jag få öfvergå till de särskildta momenterna af det i Kong. Sundhets Collegii circulär uppställda schema och göra början med:
1:o Väderlekens och årsväxtens förhållande i allmänhet
Under Januari och Februari förledet år herrskade regnigt, och fugtig väderlek, omväxlande med nattfroster, någon gång föll snö, som dock aldrig mer än en eller annan dag quarlåg.
I Mars började en jemnare kyla inträda, dock utan snö, i medlet af denna månad vidtog stark solvärma om dagarna och frost om nätterna . De första två tredjedelarna af April var väderleken varm, med regn, men i slutet af månaden började under jemna Ostliga vindar kallt väder med snöyra flera gånger, hviken väderlek fortfor tills första dagarna i Maij; men då vidtog den vackraste väderlek med värma, milda regnskurar, i alla hänseenden gymmsam. Juni första hälft varm och utan nederbörd, den andra hälften mest regn och stormig. Under Juli och Augusti herrskade ständiga Ostliga vindar med stark värma och torka, endast ett par gånger afbruten af regn. September var varm i början men sedermera tillkom stark vestlig vind utan regn, slutet af månaden började en regntid, som med få uppehåll fortfor under October och November månader, endast en gång i de sista dagarna af October afbruten af snöyra, så att man under 8 dagars tid kunde färdas på släde. Under December omväxlade väderleken nästan hvarje dag, så att ena dagen föls regn, den andra snö. Årsväxten var i allmänhet mycket god och förmärktes ej under detta år, såsom under det föregående, sjukdomar efter förtärande af rågbröd, hvilket onda upphörde under vintern; men som under hösten 1851 var temligen allmänt, dock utan svårare följder.
2:o Allmännare förekommande sjukdomar:
Bleksot, Magsyra och Skrofler utgöra här som annorstädes de allmännast förekommande sjukdomsformer. Bleksoten har mer och mer vunnit insteg, så väl på kustlandet, som i de från hafvet aflägsnare församlingarna. Orsakerna härtill tyckas mig vara desamma, som Professor Huss uppgifvit i sin afhandling om Sveriges endemiska sjukdomar.
Magsyran förekommer allmänt till och med hos mankönet och mestadels under sommarmånaderna. Här benämnes den af allmogen med "Vassbitar" och antager sällan mera elakartad beskaffenhet, dock har jag 3:ne gånger sett den öfvergå till Magsår (Ulcus simplex Ventriculi). Huruvida den hos äldre personer här förekommande magkräftan, hvilken ej är så sällsynt, åtminstone hos quinnokönet, är en direct följd af magsyran, kan jag ej säkert uppgifva; men anser det troligt. Skrofler förefinnas äfven särdeles vid hafskusten och äfven inåt landet, dess yttringar äro olika, än förekomma körtelsvullnader, än lidanden i ögonen och öronen och ej så sällan sjukdomar i benen och ledgångarna. Särdeles vid hafskusten och i skärgården visa sig sjukdomens svårare former genom benlidaden och hudsjukdomar och tror jag, att detta härrör af en yterlig osnygghet, dålig eller en knapp föda af endast fisk och potatis. Skroflernas benägenhet att bilda tuberkler i lungorna är sällan förekommande, ithy att, under min verksamhet i länet (3 1/2 år), högst få fall af tuberculosis pulmonum förekommit och då detta egt rum, har sjukdomen räckt många år så att de deraf angripna hunnit 50 - 60 år. Orsaken härtill säges allmänt vara hafsvindarnas välgörande verkan, som förhindra tuberklernas ramollition. I stället hafva dessa Patienter en ymnig expectoration, så att det ser ut, som klimatet skulle mest verka på luftrörsgrenarna såsom deriverande medel och dymedelst hindra tuberklernas vidare eller hastiga framfart. Catarrhalfebrar förekomma alltid på hösten och fortfara till April månads slut, under hvilken tid Rheumatiska febrar ej heller äro sällsynta. Frossfebrar äro sällan eller aldrig förekommande åtminstone under förra åren, i år har deremot sjukdomslynnet tagit annan vändning och frossfebrar infunnit sig, ehuru i ringa antal, jemte lunginflammationer, hvilka förut varit nästan okända. I deras ställe hafva pleuresier ej varit så sällsamma under föregående år.
Den af mig förut nämnda, vid Torps sågar herrskande Nerffeber har jag ej haft tillfälle att undersöka, utan har uppgifter derom blifvit mig muntligt lemnad af den i Tunge härad bosatta Doctor Herrman, som alltid behandlat densamma. Särdeles svår lär den ej vara, de gastriska symptomerna förherrskande och sällan lär någon dö af densamma.
Bohus Läns och detta distrikts egentligen endemiska sjukdomsformer äro väl hudsjukdomarna. Tertiära former af Syphilis, impetigo m.m. förekomma mycket ofta.
B.) Epidemiska sjukdomar.
Smittkopporna hafva i Distriktet visat sig temligen allmänt under förledet år. Flera personer hafva af denna sjukdom aflidit ; men någon uppgift på insjuknade och döde har jag ej kunnat erhålla. I öfrigt hänvisas till min rapport om Vaccination. Vaccinateurer och antalet af vaccinerade för år 1852 afgifven d. 20 Juni d.å. Någon annan epidemisk sjukdom under förra året har jag ej förnummit.
Några få fall af strypsjuka, hvaraf ett med dödlig utgång, anmärktes i Mars och April månader, äfvensom 2:ne fall i December. Choleriner under Juli och Augusti förekommo till temligen betydligt antal inom min practik samt några fall af Rödsot hviken senare sjukdom här är ganska sällsynt. Som länet i allmänhet har godt drickesvatten, ehuru kalkhaltigt, antager jag detta vara orsak till Rödsotens sällsamma förekommande, emedan samma orsaker till Rödsotens uppkomst förefinnas så väl här som i andra län. Såsom tillägg till hvad som anförts om Endemiska sjukdomarna bör jag ej underlåta att omnämna en ovanlig talrikhet af förekommande hydropiska sjukdomar. Ganska ofta har jag haft tillfälle att se hydropsier uppstå efter Nerffebrar, Reumatiska febrar m.fl., äfven om dessa ej varit synnerligen svåra och utmattande, att ej räkna de fall, då vattenansamling förorsakats af degenerativt lidande i inre organer, ss. lefver och njurar. Huruvida denna åkomma beror på klimatets fugtighet, är jag ej i stånd att afgöra; men skulle vara hugad för att antaga denna åsigt för dess uppkomst i förening med andra sedan längre tid verkande orsaker såsom missbruk af spirituosa. Vattenansamling förekommer mest i bukcaviteten och dernäst i Bröst - Caviteten, samt understundom såsom oedem i hjernhinnorna och är oedema pedum ej sällsynt, tvärtom; utan att man kan antaga något
inre lidande. Svårigheten att bedöma detta förhållande härrör af det skäl, att de flesta Patienter sällan mer än en gång vidtala Läkaren och sedermera ej lemna underrättelse om sitt tillstånd. Det är mycket nog, att de en gång rådfråga Läkare, emedan allmogen har, i följd af sin ringa upplysning, på de flesta orter litet förtroende för läkare och läkemedel. Hvad sjukdomsfall vidgår, äro de stränga fatalister, troende, att om det är vår Herres vilja, att den sjuke skall dö, så hjelper ingen läkedom; skall han åter blifva vid lif, är densamma öfverflödig - en tro, som dock mer och mer rubbas.
Såsom förut är uppgifvet, är Bohus Län hudsjukdomarnas förlofvade land. Syphilis med secundära tertiära former har jag sällan tillfälle att behanda, emedan Pat:r, därmed behäftade, genast och alltid inskickas till härvarande kurhus.Ehuru jag skulle tro, att frequensen häraf är minskad, förekommer dock härutinnan en temlig mängd.
Primära formerna äro sällsyntare, emedan allmogen vanligen döljer denna sjukdom så länge, till dess Patienterna hvarken kunna gå eller stå. Elephantiasis förefinnes väl, ehuru sällan. Saltflussen minskar år efter år. I öfrigt förekomma Lupus, Tinea Capitis favoso, skabb, impetigo, eczemo m.fl. hvarom härvarande Sjukhus Journaler bära vittnesbörd och får jag hänvisa angående dessa sjukdomsformer till min rapport ss.t.f. Lazaretts- Läkare d. 31 Mars d. å.
Att osnygghet i alla rigtningar, hvilken osnygghet i vissa härader öfvergår all beskrifning, är egentligen roten och upphofvet till dessa sjukdomars freqvens lider intet tvifvel. Fräkne härad, som är till större delen skogsbygd, utgör ett vackert undantag från denna allmänna regel.
Häraf hafva några fall försports, hvilka samtliga kunna hänföras till Mania religiosa och äro en följd af det temligen kringspridda "läseriet". Allt nytt och ovanligt i religiös väg anslår med en beundransvärd hastighet Bohuslänningen, så att han lätt faller ett offer för dessa religiosa rörelser. Lycka i olykan är likväl, att, förmedelst folkets lätta lynne, yrseln lika lätt, som den uppkommit, äfven upphör, när den verkande orsaken aflägsnas. Föremål för Medicinsk behandling hafva blott 2:ne personer varit, hvilka tillfrisknat; i öfrigt har en och annan under förra året, mig veterligt, afskickats till Götheborgs hospital.
Härom har jag intet att säga, tror dock, att inga sjukdomar bland djuren förekommit.
3:o Förhållandet i allmänhet med:
Någon sundhetspolis finnes ej, hvarken i stad eller på land. Socknenämndernas verksamhet för allmänna hälsovården har ej försports sedan år 1850, då de visade sig verksamma under det Cholera farsoten gick uti länet.
Efter den tiden har deras verksamhet afstadnat. Af Socken- Apothek finnes ej ett enda; på Lysekihl säges ett finnas; men hvarom jag saknar kännedom. Såsom jag förut nämnt, är intresset för sundhetspolis, hälsovård och dermed i sammanhang varande ämnen ringa eller alldeles intet.
En mängd fattiga finnas öfverallt, hvilket är besynnerligt nog, då jorden nästan uteslutande ligger i allmogens händer, så att man ej här kan beklaga sig öfver de stora egendomarnas förderfliga inflytande med sina stattorpare m.m. Likväl finnes en förfärlig massa backsittare och proletärer, särdeles på hafskustens. Anslaget till Fattigvården är här i Uddevalla otroligt stort och ökas för hvarje år, samma förhållande säges vara i alla districtets Socknar, derföre besväres man på vägar och stigar af tiggare. Fattighjonen underhållas mestadels genom bidrag af penningar och spanmål, på andra orter bortauctionerade åt den minstbjudande o.s.v. Arbetsinrättningar finnes ej. Trakten omkring Udevalla eller Lahne Östra härad anses för den fattigaste och sämsta befolkning i egenliga Bohus Län. Om Fångvården har jag ej något att meddela.
Den vackraste stiftelse härutinnan är Gustafsbergs Barnhus, stiftadt år 1776 af Grosshandlaren Anders Knape, 25 medellösa gossar uppfostras här från 8:de t.o.m. 15:de året, hafva fri kost, kläder, undervisning af 2:ne Lärare. Dessutom lära omkring 100 barn åtnjuta understöd till ett belopp af 25 á 30 R:dr per år utaf innrättningen.
Folkskolorna äro på de flesta orter ännu i sin linda, emedan lärare derför saknas; försupna båtsmänn och soldater utgöra pluraliteten af ungdomens ledare på landsbygden. Upplysningen är ringa. Väl finnes de, som kunna mäta sig med hvilken annan bonde som heldst i kunskaper; men dessa äro sällsynta i förhållande till folkmängden. Jemförelsevis ganska få kunna skrifva. Orsaken är icke någon tröghet hos folket, tvärtom har detta förträfflig fattningsförmåga och kunskapsbegär; men skolväsendet står på så låg ståndspunkt, att det ingenslädes i Riket, med undantag af Lappmarken, står på sämre fötter än i Bohus Län enligt Holmbergs yttrande i sin Bohus Läns historia. Dock tyckes nu bättre anda härutinnan vilja göra sig gällande.
En mineral källa finnes vid Gustafsberg jemte 2:ne badhus. Ett mindre badhus finnes ock på Lysekihl. Dessutom förekomma badhus på många ställen utefter kusten. Som jag ej har någon befattning med dessa inrättningar, kan jag ej heller derom orda.
Härom afskickades rapport till Landshöfdinge Embetet d. 20 Juni d.å. för föregående år.
Sådana finnas i Uddevalla, Kongelf och Marstrand.
Med barnmorskeväsendet står i sanning bedröfligt till! I hela detta stora och folkrika District finnes ej på landsbygden en enda examinerad Barnmorska. Samma förhållande lär vara i Norra Districtet samt i Orousts och Tjörns District. I Uddevalla finnas 3:ne Barnmorskor och en 4:de är nu 70 år gammal samt orkeslös. I Kongelf och Marstrand finnas i hvardera staden en barnmorska. Sällan anlitas härvarande barnmorskor af allmogen och då så ringa antal ståndspersoner finnas samt intet intresse hos allmogen i och för denna angelägenhet är rådande, är det naturligt, att ingen barnmorska har lust att nedsätta sig i Socknarna. En barnmorska nedsatte sig för några år sedan i Tunge härad, som utgöres af Socknarna Foss, Håby, Tose och Svarteborg, samt är mycket folkrikt och hvarest äfven flera ståndspersoner finnas boende; men denna nödgades af bristande practik att flytta derifrån efter 1/2 års vistande till Götheborg. Allmogen kunde ej förmås att anlita barnmorskan, utan satte större förtroende till sina hjelpgummor, som äro alldeles okunniga och mången gång mer skada än gagna, i det att de med djerft våld vilja framtaga barnet och genom allehanda konstgrepp blottställa både Moderns och barnets lif. Såsom exempel torde jag få anföra följande berättelser berättad för mig af en äldre, trovärdig Fru, som tillkommit vid ett dylikt tillfälle. "En ung bondhustru hade framfödt ett barn, genast rycktes och slets slutligen nafvelsträngen utaf, hvarvid den hjelpgumma, som härvid agerade barnmorska, biträdd af flera andra, upplyfte hustrun på en soffa och tvingade henne att hoppa från soffan på gollfvet i akt och mening på så sätt utdrifva efterbörden. Barnsängsquinnan bad förgäves att få slippa dylika manövrer; men i trots häraf lär denna operation förnyats flera ggr; tills den omnämnda Frun tillstädes kom och afstyrde ofoget, hvarvid barnsängsquinan varit nästan sanslös. Dylika berättelser kunna i mängd anföras. Vanliga följden af sådan okunnighet hos ifrågavarande hjelpgummor äro ofta förekommande bristningar i mellan gården, Moder - och slidfall, blödningar, Urinfistlar m.m.,hvaraf jag sett många exempel. Att tillkalla Läkare kommer ej i fråga, dessa få vanligen endast se de beklagliga resultaterna. Den sorgligaste pligt, som kan träffa mig, är, då jag blir kallad till barnföderskor, hvilka vid tiden för mitt tillkallande legat i barnvärkar från 3 till och med 6 dygn. Mycket ofta har jag fått vända om på halfa vägen; ithy att ilbud då mött och berättat barnföderskans död. Har jag åter framkommit till ort och ställe, möter mig den bedröfliga synen af en döende. Att ställa till ansvar dessa hjelperskor har mången gång fallit i min tanka; men huru litet härmed uträtsas, är tydligt nog, då allmogen hyser förtroende till dem och sedermera likafullt skulle begagna sig af deras hjelp. Svåra vägar och afståndens längd ( mången gång 5 - 6 mil härifrån) försvårar också biträdet från Läkarens och Barnmorskans sida. Är jag ute på annan förrättning, så möter hinder från det hållet och mer än en i instrumentalförlossning hemmastadd barnmoska finnes ej i staden att tillgå, hvilken på sitt håll är sysselsatt.
Huru dessa beklagliga förhållanden skola afhjelpas, är svårt att inse, i min mån har jag genom samtal med presterskap, ståndspersoner och förnuftiga bönder sökt visa den stora fördel, som kunde väntas af barnmorskors antagande. Ett par af Districtets kyrkoherder hafva hållit Sockenstämmor härom; men så snart det är fråga om minsta lön eller afgift, sätter allmogen sig häremot, hvilket varit händelsen i detta fall. Prosten Thudén i Bro pastorat har med allt sitt inflytande ej kunnat utverka minsta afgift till en barnmorskas lönande; samma är förhållandet på ett par andra ställen, i de öfriga pastoraterna låter man saken gå som det går och är fullkomligt likgiltig, hvad häruti man sker i trots af alla olyckor och dödsfall. Att denna likgiltighet och detta förhållande behöfver förändras, derom äro flera ense; men huru skall saken hjelpas? Jag är temligen säker, att just dessa långa och svåra förlossningsresor, som ej heller i pekuniärt hänseende äro hugnande, i förening med den besvärliga practik, som i Districtet förefinnes till följe af svåra vägar, hvarvid man ofta måste gå eller rida på obanade stigar och fjäll, varit orsaken till, att så få Provincial - Läkare velat stadna här på platsen en längre tid.
En egenhet torde också få anmärkas, ehuru jag ej bestämdt kan vetenskapligt bevisa densamma, är, att, under mitt 14 månaders långa vistande i Strömstad såsom Stadsläkaren, jag ej mer än en gång anmodades att resa till landet på förlossning, då jag år 1850 under vistelsen i Uddevalla förättade ej mindre än 12 instrumentförlossningar.
Provincial - Läkaren i Strömstad D:r Winberg sade sig under många år ej haft mer än 4 á 5 förlossningar med instrumenter. Kan orsaken härtill möjligen vara, att de flesta af Norra Bohus Läns innevånare äro brachycephali?. Och hafva deras (brachycephali) quinnor vidare bäcken ? Jag har ej förrän vid återkomsten hit förledet år närmare påtänkt detta förhållande; men vill försöka att, om tid och tillfälle medgifva, taga reda härpå.
Rapport härom afskickades d. 13 Juli 1852 till Kong. Sundhets- Collegium.
4:o Embetsförrättningar på grund af vederbörande auctoritets särskildta förordnande.
1:o 1852-03-20 Resa till Kyrkeby för att efterse några soldater af soldater af Wermlands Reg:te, som insjuknat i smittkoppor under marsch till Carlstens fästning. Rapport - afgafs till Konungens Befallningshafvande d. 27 Mars
2:o 1852-04-02 Resa till Backa m. fl. ställen i Grinneröds S.n hvarest smittkoppor grasserade. Rapport till Kon. Befalln. d. 10 April
3:o 1852-04-18 Resa till Bro pastorat för att anställa besigtning å med Venerisk smitta behäftade personer. rapport till Kon. Befallningsh. d. 5 Maij
4:o 1852-10-19 Resa till Herrestads S:n för att anställa besigtning å med Venerisk smitta behäftade personer. Rapport till Kon. Befalln.d. 26 Oct.
Embetsresor
1:o Medicolegal Obduction och undersökning på Pigan Inga Lena Nilsdotter i Hjertums S:n, hvarvid 3 {.} Arsenik fanns i magen rapport till Kon. Befallningsh. d. 17 April 1852
2:o Medicolegal Obdution å Pigan Anna Brita Antonsdotter i Skörebo, Westerlanda S:n. Rapport till Kon. Bef. d. 28 Maij
3:o Medicolegal Obduction å Pigan Johanna Maria Olsdotter å lönn lagda flickobarn. Rapport till Kon. Bef. d. 25 Juni
4:o Med. legal Obduction å afl. hemmansegaren Mathias Andersson i Presttorp. Rapport till Kon. Bef. d. 14 Juli 1852
5:o Medico- legal Obduction å Pigan Maria Himells döda kropp i Nyborg rapport med protocoll m.m. till Kon. Befalln. d. 11 Dec. 1852.
Anm. Rapporternas afgång är utsatt den dag, då de från härvarande post Contoir afskickades.
5:o Uppgift på inom Districtet bosatt personal af.
I Uddevalla finnas följande Läkare:
t.f. Fältläkaren, Regements- Läkaren Doctor C. Axenborg
1:ste Stadsläkaren Doctor C. Lönner
Lazaretts- Läkaren Doctor A. G. Söderbaum
Provincial- Läkare: Undertecknad, som tillika är 2:dre Stadsläkare.
I Kongelf: Stadsläkaren Doctor J. G. Ullman
I Marstrand: Slottsläkaren Doctor A. J. Hörlin
Dessutom i Tunge härad: Chirurgen Herrman, som alltsedan 1814 varit der bosatt och med stort förtroende sköter practik
Elev J. Rosendahl. I Marstrand: Apothekare Carlsson,
Provisor Balkman. I Kongelf: Apothekare Cavallius,en Elev.
6:o Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomshändelser, Chirurgiska och Obstetriska operationer af intresse:
Något af synnerligt intresse har jag ej att anföra, hvarken i ena eller andra fallet. Af instrument förlossningar har jag verkställt under förledna året 6 och 1 vändning, hvarav 2:ne Mödrar dött och 3 barn varit dödfödda, samt ett barn lär lefvat blott ett par dagar efter födelsen. En amputation å ben har verkställts å härvarande Lazarett under s.å., då jag under Doctor Kjerrulfs sjukdom och död samt vidare skötte Lazatts- Läkaretjänsten.
7:o Andra med allmänna hälsovården sammanhang egande ämnen, som anses böra till allmän kännedom komma, men icke under ofvanstående rubriker äro hänförlige
Något i detta hänseende har jag ej att anföra.
Slutligen får jag fästa uppmärksamheten derpå, att icke något officielt meddelande om Distriktets tillökande med Stångenäs, Tunge och Sörbygdens härader kommit mig tillhanda, utan har jag endast sett denna förändring uti tidningar. Apotheksvisitationer kunde ej hållas f.å, emedan jag, som för giftermåls ingående erhöll tjenstledighet i höstas, hvar under D:r. J. L. Engström bestred tjensten, genast efter återkomsten måste åtaga mig Lazaretts- Läkaretjensten i följd af D:r. Kjerrulfs frånfälle, hvilken tjenst jag ända tills början af denna månad måste fortfarande bestrida.
Uddevalla i Juli 1853.
O.E. Åhlström
Vi är ett ideellt gäng som bidrar till denna sidan,
just nu startart vi med Sotenäs,
kan bli mer när vi blir fler.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
Ansvarig: Carl-Johan Starck
